Annons:
Etikettbehandlings-former
Läst 1814 ggr
SaaraE
2014-03-21 13:14

Psykiatrins slutenvård

Långt ifrån alla ätstörningspatienter hamnar inom den specialanpassade slutna ätstörningsvården. Många blir istället intagna på de slutna psykiatriska avdelningarna i landet. Det kan handla om platsbrist på de behandlingshem med inriktning mot ätstörningar eller att patienten har en bredare problematik av psykiskt dåligt mående. Här med kommer en beskring om hur det kan vara att vårdas på en sluten psykiatrisk avdelning.

Psykiatri avdelningarna hamnar du på när du fyllt 18 år, annars är det BUP (barn och ungdomspsykiatrin) som gäller. Många anser att detta är mer av en förvaring än en behandling. Kunskapen om ätstörningar är inte specialiserad så som på ett behandlingshem eller en avdelning med enbart inriktning på ätstörningsproblematik. Trots det behövs den här vården helt klart för att skydda patienter som tappat greppet, som är en fara för sig själva eller behöver en paus/ hjälp att bryta den onda cirkeln i vardagen.

Vården kan ske frivilligt, med hjälp av en planerad inläggning som du och din öppenvårdskontakt bestämt. I vissa fall går det inte att övertala en patient att hon/ han behöver vård, livsviktig vård för att inte kroppen ska stryka med. Då tas ett LPT till, lagen om psykiatrisk tvångsvård. Vården behöver inte skilja sig markant men om du har ett vårdintyg över dig så har du sällan speciellt mycket att säga till om. Du hamnade trots allt i det läget för att du inte kunde ta hand om dig själv. Ett vårdintyg kan sättas om vikten är låg, pulsen slår sakta eller oregelbunden, om värdena i kroppen är dåliga eller om du mår väldigt dåligt psykiskt.

Dörrarna till avdelningen är låsta och det görs bedömningar kring om du får gå ut eller inte. Vid låg vikt tas rullstol till, i andra fall kan du behöva ha med dig en personal ut för att ta luft. Vanligen äts 5 – 6 mål om dagen utefter ett schema som du fått dig tilldelat. Här kan vården helt inrikta sig på dig och dina problem och på så sätt anpassa ditt matschema till just dig. Maten läggs oftast upp och du äter övervakat med en personal under tidsbegränsning. Uteblivna måltider ersätts med näringsdryck, dropp och sond.

Vid behov tas vikt, puls, blodtryck, temp och EKG. Läkare träffar du minst en gång i veckan. Läkemedel tas ofta till för att lindra symtom på depression, ångest och tvång. Det händer att du får dela rum med en annan patient på avdelningen. Vila sker efter måltider, ibland liggandes och ibland sittandes. Aktivitetsnivån i form av promenader eller permissioner bestäms under läkarsamtalen och baserar självklart på ditt mående. Du blir tilldelad två kontaktpersoner som jobbar lite närmare med dig. På många avdelningar arbetar även personalen i team för att kunna inrikta sig på ett par patienter i taget.

Även om psykiatrin kan verka skrämmande och skapa ångest med patienter som enligt dig beter sig konstigt. Så hjälper det många att komma på fötter och komma ut till öppenvården för att jobba med att bli helt frisk från sin ätstörning. Psykiatrins slutenvård räddar liv och det är ett ställe som vanligen inte upplevs som så skrämmande när man vårdats där under en tid.

Sara - Sajtvärd för Ätstörningar ifokus

 

Annons:
-Nico-
2014-03-21 16:51
#1

Jag har själv aldrig varit inlagd p.g.a ätstörningar, men däremot för självskadebeteende samt självmordsbenägenhet.

Jag har nog upplevt det bästa av psykiatrin, både sluten och öppenvården.

Jag fick hjälp direkt, de tog mig på allvar nästan direkt, och jag behandlades bra på avdelningen i Uppsala. Det finns ju alltid rötägg, men de flesta skötarna jag träffat är helt okej, och vissa få är helt underbara. 

Det som är lite muppigt med att vara inlagd är att man gör saker som man aldrig skulle göra annars, typ kortspel, wii, pärlplattor och kolla på meningslösa program.

SaaraE
2014-03-22 15:00
#2

Även om det var jag som skrev artikeln så gjorde jag det neutralt. Håller med dig helt, det finns dom som är bra. Sammanlagt har jag varit inlagd i tre års tid, av och till. Det har varit mycket som är helt sjukt men som du skriver, mycket är bra.

Utan avdelningarna och dess personal skulle inte jag sitta här idag. Har träffat så mycket bra personal som hjälp mig ur det värsta, bland annat via kortspel, tv tittande och spelmaraton;)

Sara - Sajtvärd för Ätstörningar ifokus

 

Upp till toppen
Annons: