Åh vad jag blir arg på sjukvården. När en person säger att det inkränktar på ens vardag så är det ett problem inte vad vikten säger. Ring igen och kanske du får prata med någon annan.

Ja, jag med. Har tagit upp det så många gånger och jag vet ju inte vilken hjälp jag kan få/behöver. Då är de svårt att "kräva" hjälp liksom..

Det där håller jag med om. Psykvården är likadan. De frågar mig vad jag vill men hur skall jag veta vad som finns.

Ja, precis. Det känner jag igen. Och det är väldigt svårt att svara på. Speciellt när man inte riktigt vet själv eller kan förklara sina problem. De ser aldrig heller en för den individ de är. De dömer bara allt ur ett generellt perspektiv. Ex mina problem med maten har de aldrig tagit på allvar bara för att jag inte är underviktig men jag kan ju ha problem med maten ändå liksom.

Det finns många förbättringar som kan göras inom vården.

Håller med igen. Ringde en gång för jag klarade inte av min ätstörning, all min vakna tid gick åt att räkna kalorier så jag inte åt för mycket. Varje gång jag bara åt något litet fick jag en skyhög ångest. Inte ens ett glas vatten på kvällen kunde jag få i mig för jag var skiträdd för att gå uppi vikt. Vägde mig säker 6 gånger per dag. Men när jag sa min vikt så sa kärringen: vi kan inte hjälpa dig för du väger för mycket och kan inte ha en ätstörning. Jag grät inombords.

Ah, herregud jag blir så arg! Jag känner verkligen igen mig. Så är mina dagar med när de är jobbiga. Synd att det inte finns mer förståelse inom vården. Jag kan ju tycka att det borde vara tvärt om med tanke på dess arbetes syfte liksom..

Struktur ja… Jag vet inte vad som skulle vara det bästa för dig, men spontant tänker jag på ett matschema. För att äta "normalt" kan vara svinjobbigt, men om man följer ett schema så kan det kännas bra för att då vet man verkligen att man gör "rätt", och då kan iallafall jag nästan få nån kick av det.

När sjukvården är skit så får man nog försöka få hjälp på andra håll, till exempel hos vänner eller här. Du ska aldrig behöva känna dig ensam eller utelämnad, för det är du inte.

jag har försökt med matschema många gånger. Problemet är att då blir det så extremt strikt typ. Men jag kan försöka att ha ett mindre "srikt" schema såklart. Jag funderar på att ge matschemat en chans igen.

Tack, för de fina peppande ordet. Det var snällt skrivet.

Jag vet vad du menar, kan också bli så… Fast å andra sidan kanske det fortfarande är bättre än ingen kontroll alls..

Det var sant också, kram på dig :)

ja, de har du nog rätt i.

Be om en remiss till ätstörningsenheten. De ska ta emot människor med anorexia, bulimi, ätstörning UNS och hetsätningstörning. Oavsett vikt! Var bara noga med att beskriva hur mycket det påverkar ditt liv, var riktigt ärlig där. Annars kommer de tolka det som att man har "lätta" problem, och därför inte platsar på äs-enheten.

ja, det är ju ett alternativ. jag ska nog fundera på det. Tack för tipset.

Som sagt innan, gör matschema och du kanske har en vän du kan till exempel skicka bilder till som en "matdagbok" varje gång du äter, om personen vet om dina problem och är villig att hjälpa dig i rätt riktning? Den personen kan ju samtidigt dokumentera sina måltider tillbaka till dig :) BYT VÅRDCENTRAL, i Sverige är det fritt att byta till vilken vårdcentral du vill, spelar ingen roll var i landet den ligger!

Som nära anhörig till en (nu frisk) anorektiker vill jag gärna ge dig rådet att vara bland andra så mycket som möjligt. Ät inte ensam, ät med andra. Om möjligt. Och sök stöd hos Frisk och fri i din kamp för att få den vård du har rätt till. Frisk och fri kan ge dig tips och tröst, här är sajten: http://www.friskfri.se/fa-hjalp/

Sedan så finns det en metod som forskning visar hjälper mot alla former av stress och ångest och det är mindfulness. Dvs att öva på medveten närvaro för att lära sig att kunna avstå från att sugas in i känslor och tankar och beteenden. Det finns en app för typ 15 kr till iphone om du har iphone. man får lyssna på en röst som hjälper en att fokusera på sin andning när de jobbiga känslorna kommer. Mindfulnessinstruktören som läser övningarna har också en tröstande inställning som jag tycker är mkt sympatisk. Finns även massor av böcker om mindfulness där det ingår cd med övningar, och så finns det övningar på iTunes förstås. Det fungerar om man övar.