Annons:
Etikettövrigt
Läst 1243 ggr
Kimsi
10/21/13, 6:24 PM

Ätstörning?

Jag har regelbunden kontakt med BUP, men det är pga en depression och inte ätstörning. Däremot hade jag för ca två år sedan problem med maten, var på väg att få anorexia men det stoppades av dåvarande sjuksköterska. Jag gick ner sju kg men de gick jag upp igen.

För ett år sedan blev jag deprimerad och gick upp något i vikt. Dock i samband med att jag började äta antidepressiva ett halvår sen tappade jag aptiten. Har ingen matlust, känner ingen aptit, känner ingen hunger och maten liksom växer i munnen och smakar inget. Att äta är alltså inte intressant längre.  

Jag märkte hur lätt det är var gå ner i vikt och insåg för två månader sen hur jag nu fått en ny chans att nå min drömkropp.

Jag anser inte att jag har en ätstörning. Jag bara ser det som en chans att nå ett bra självförtroende. Att äta ger mig inte ångest, jag undviker det bara helt enkelt. Jag hade inte ätit mycket mer om jag inte försökt gå ner i vikt för min aptit existerar inte längre. Är dock rädd för att BUP ska få för sig att jag har anorexia och sätta mig på tvångsbehandling, det skulle jag inte klara av då jag vet hur den vården fungerar, det är inte en bra process som de tvingar folk med ätstörningar igenom.

Vet inte om mitt inlägg har någon mening, ville väl mest dela med mig av mina tankar. 

Annons:
SaaraE
10/22/13, 3:11 PM
#1

Klart att det har en mening. Det är väl precis så här du kan utrycka din oro, ångest och tankar men ändå vara skapligt anonym. Däremot tog jag bort antalet kalorier då det inte känns relevant för sidan. Du känner inte att du ska prata med dom om maten? För det verkar vara ett stort bekymmer för dig :/ Ta hand om dig!

Sara - Sajtvärd för Ätstörningar ifokus

 

Kimsi
10/22/13, 9:29 PM
#2

Jag känner inte att jag vill prata med BUP angående maten för jag har god insikt hur anorexienheten fungerar då jag har en nära vän som är under behandling där. Jag tycker inte det är en bra behandling och jag vet hur de behandlar min vän, de lyssnar inte på henne och vrider hennes ord för att kunna stämpla henne med anorexi. 

Det enda jag ser negativt med att gå ner är att BUP skulle få för sig att jag är anorektiker och då behandla mig som de behandlar min vän, och jag vet att det inte skulle få mig att må bättre.

SaaraE
10/23/13, 1:03 PM
#3

Vad trist när det känns så:/ Hoppas verkligen du finner styrkan att jobba med det själv snart! Kram på dig!

Sara - Sajtvärd för Ätstörningar ifokus

 

Upp till toppen
Annons: