Mat och recept

Haft en bra Påsk???

2014-04-21 23:07 #0 av: SaaraE

Hur har det gått för er över påsken? Det är ju mycket socialt, godis, mat och allt det där som kanske rör till det något extremt i den ätstördas tanke verksamhet.

Hur har det gått för er? Några bra lösningar på problem som kan dyka upp?

Anmäl
2014-04-24 01:44 #1 av: kirbira


Jag har haft en fantastiskt påsk! Massa god mat, och även kolhydrater. Hade bestämt mig för att inte äta kolhydrater alls men åt av allt och ångestfritt ^^

Anmäl
2014-04-24 11:37 #2 av: SaaraE

Härligt! Jag har även själv haft en bra påsk. Det är först i efterhand jag kan tycka att det blir jobbigt. just då är man så mitt uppe i det att det går lite utav bara farten men sen så här, hemma själv så kommer tankarna tillbaka på något sätt..

Anmäl
2014-04-27 17:16 #3 av: blacksalt

Hej! Ny på detta forum. Tjej på 25 som har haft bulimi från och till i 5 år. 

Jag har haft ett kanon påsklov och ätit gott och gjort massa roligt, resor, spa och slappat mycket. Nu kommer ångesten. 

Jag har försökt fokusera på min hälsa de senaste månaderna och försöka gå ner i vikt. Lyckades gå ner 5 kg, hade ett sund förhållande till mat och la lagom mycket tid på träning. Jag mådde toppen innan påsken och kände mig starkare än någonsin i kroppen! Kände verkligen att jag mådde så som jag alltid velat må, så som en normal person skall må. 

Under lovet gick allt åt skogen, är tillbaka till hetsätning och känner mig fluffigare än någonsin. Varför kan man inte bara tänka att det var helt ok att slappa under lovet och bara njuta av ledigheten? Det är ok att hoppa över en veckas träning. Det är ok att äta påskgodis. Men varför i fasiken måste man få alla dessa ryck när man plötsligt får äta det förbjudna? Börjar bli riktigt trött på att alltid tänka på mat. På bra mat, god mat, onyttig mat. Morgon middag kväll. Har någon av er problem med att hitta vad den normala tallriksstorleken är? Jag jämför min tallrik alltid med andras, vad skall man egentligen äta? Vågar inte lita på mig själv, för det känns aldrig som jag blir mätt. Och när jag väl känner det så är det försent. 

Någon dock som jag är stolt över är att jag faktiskt har insätt att jag har en ätstörning och har sökt hjälp. Problemet är att det så långa köer till psykologen, sitter på en väntelista som är över 3 månader. Vet någon vart man kan vända sig om man inte vill betala 500 kr hos en privat? 

Allt känns så komiskt. Det finns så mycket intressant i världen och det enda man gör är att titta på sig själv och tänka på mat. Hur svårt kan det egentligen vara att bara släppa det? 

Anmäl
2014-04-29 14:37 #4 av: litenvovve

Jag har bestämt mig för att leva ett så gott som normalt liv nu mår jag är gravid. Pådken har varit mysig för min del. Tycker dock att påskmat är en aning tjatig alla dagar man åter det inklusive jul och midsommar. Samma visa varje gång.

Men för övrigt har mim påsk varit lugn och toppen! :)

Anmäl
2014-04-30 13:28 #5 av: SaaraE

Blacksalt - skapar en ny tråd och svarar dig där om det går bra:)?

#4 Nu när du är gravid, känner du att du kan använda det som en motivation till att bli frisk?

Anmäl
2014-05-04 09:02 #6 av: litenvovve

#5, ja mem absolut kan jag det! Självklart är viktuppgångrn jobbig o jag vantrivs enormt i min kropp. Men det är ju så att den som väntar på något gott.... så just nu känns det bara som att man måste stå ut med sig djälv o dumma tankatr. Anorexin slår på mig dagligen men jag har inte råd att falla dit just nu :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.