Jag behöver råd!

13 år ätstörning..?

2014-04-25 20:32 #0 av: Ledsentjej00

Jag är så otroligt ledsen över att jag på något sätt kommit in på maten och träning så mycket. För bara några veckor sedan så brände jag mer än vad jag åt. Och när jag väl åt så åt jag bara sallad. 

Nu försöker jag äta 80 kcal till frukost och 300 till lunch, o även 300 till middag. Jag vet att det är lite men så fort jag äter ordentligt får jag panik ångest efteråt och vill dö... 

När jag vägde mig sist vägde jag 32,2 kg till 160 cm ... Kanske gått upp liiiite sen dess. 

Jag vill bara komma ifrån detta, snälla hjälp hur ska jag göra? Hur ska jag äta? Det ända jag önskar just nu är att det ska bli normalt igen, jag saknar donen, pizza, pasta, köttbullar, ja allt typ. :(

Det är nästan en vecka sedan jag åt "riktig mat" sist, denna veckan har jag ätit grova mackor och näringsdrycker. Jag dricker bara vatten och lightläsk.. Snälla kan jag få lite råd..? Jag ska få hjälp, men det är nästan en månad kvar! Jag räknar timmar tills det är dags att gå och sova och komma bort från allt, ibland lägger jag mig någon timme mitt på dagen också. Jag är rädd för att gå ut på egenhand eftersom att jag helt plötsligt kan bli yr och börja må illa ...

Snälla hjälp någon? :( Kommer detta någon sin att bli bra? Jag är trött på att stirra mig blind på allt gott gott i affären... Hjälp. :(

Anmäl
2014-04-25 20:44 #1 av: [♥LiinaP♥]

Så vad det precis för mig har fortfarande problem med maten kan aldrig äta ''mycket'' men precis som du sa det gick verkligen inte att äta.

Ät bara lite hela tiden typ ta något du gillar så du inte äter vid fasta tider ät lite hela tiden så jämnade det ut sig för mig men kan endå inte äta ''mycket'' men det funkar :) 

Om du äter 3 gånger om dagen tex ät ist 6 eller fler gånger :) 

Anmäl
2014-04-25 20:44 #2 av: Cahira

Enda jag kan säga till dig är att jag var i samma sits när jag var 13 och ätstörningen kommer aldrig försvinna ur mitt huvud. Jag är nu 27 och normalviktig och har dagar jag känner för att självsvälta mig. Med det sagt, detta är inget man kommer undan med ett trollspö, man får ha massor med envishet i det logiska tänkandet för att övervinna sjukdomen. För det är en sjukdom som får dig att känna sådär, inget annat. 

Och nåt som jag önskar att någon hade sagt till mig i den åldern är att undernäring gör så att kroppen tar vätska och fett ur lederna vilket orsakar kronisk värk. Jag har pratat med otroligt många tjejer som hade ätstörning i tonåren som har ledvärk som vuxna. 

Illamåendet och yrseln är pga undernäring. Det är därför du även alltid är trött och glömmer allt och känner dig dum. Hjärnan behöver näring för att fungera. 

Och du är verkligen inte fet. Jag är 160 jag med och låg på 42-45 under många år. Nu väger jag över 50 (snart 60) och har kvinnliga kurvor och känner mig så himla mycket vackrare än då jag var ett skelett. Jag fryser mindre, jag orkar mer och vad bästa är, jag är trots vikten inte fet. Jag har mindre än 1 cm underhudsfett och resten är muskler. 

Vikt betyder inte att man är tjock, muskler väger mer än fett. Kom ihåg det. :) Så ät med gott samvete, lev ett aktivt liv och jag törs lova dig att du inte kommer bli fet. Jag bor i USA så jag kan säga att jag ser mycket fetma varje dag. 

För att kolla hur mycket som är fett och hur mycket som är muskler, spänn magmusklerna och peta på magen. Hur djupt sjunker den in? Kom ihåg att huden är flera lager så allt som sjunker in är inte fett, det är även hudlager. Och kolla inte bara på magen, kolla över revbenen med. När man viktkollar djur kollar man över revbenen och det borde man egentligen göra på människor med. 

Under mensperiod m.m. (om du har börjat få mens än? Om man är riktigt undernärd så får man inte mens längre heller) så kan magen svälla upp lite och det är normalt. 

Titta på bilder på marilyn monroe. Hon ansågs vara den ultimata kvinnan på hennes tid. När jag gjorde det så insåg jag att jag ville se frisk ut. Jag hoppas du kan hitta samma insikt för det är inte kul att vara sjuk i en ätstörning. Livet har så mycket mer att ge och du är vacker precis som du är. 

En hälsosam kropp kan leva livet och leva längre. Skolan är mest troligen jättejobbig för dig - det är den för alla. Men jag lovar, vuxenlivet blir bättre! Skolan är din utbildning för framtiden så om du satsar på din utbildning och din hälsa så löser sig resten. :) 

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-04-25 20:45 #3 av: SimsBrooke

Ja det låter lite som ätstörning du har!

Har det hänt nått som har gjort dej ledsen och kanske kan vara anledningen till din matvanor? Prata med nära och kära.

Sajtvärd för The sims ifokus
Personlig blogg Närketjejen
The sims blogg SimsBrooke

Anmäl
2014-04-25 21:13 #4 av: Ledsentjej00

Tack för alla svar. <3

Jag glömde skriva att jag äter mer än 3 mål per dag, mackor små äts under hela dagen. Men då ser jag till att bränna varända kalori mackorna innehåller .. Ledsen

Jag har inte fått mens en, och vet faktiskt inte om det beror på att jag har för lite näring i kroppen ..

Ja, i samband med att jag blev deprimerad för andra gången på väldigt kort tid började jag bli så fokoserad på maten och vad jag åt .. 

Jag går faktiskt inte i skolan just nu, jag orkar helt enkelt inte när jag har så dåligt med näring. Men jag vill verkligen, jag saknar mina kompisar! Men så fort jag kommer dit börjar alla klämma och känna på min kropp och tala om för mig hur sjukt smal jag är. 

Grejen är att jag tycker absolut inte att jag är tjock, utan när jag ser på mig själv i speglen så ser jag en smal tjej som inte alls är nöjd.. Nu när det börjar bli varmt vill ju jag ha svala kläder, men jag är rädd för att använda tex klänning eller shorts eftersom jag är rädd för vad andra ska tycka och tänka.

Jag älskade att shoppa innan, men nu blir jag bara ledsen eftersom att jag  inte hittar kläder som passar mig. Sist provade jag byxor i stl 140 men dom vart fortfarande pösiga fast dom skulle vara tighta ..



Om man nu äter, och får ångest efter? Vad ska man göra då? Om jag är ensam vet jag att jag kommer att skada mig själv .. 

Anmäl
2014-04-25 21:20 #5 av: Cahira

Prata med en vuxen du litar på, jag tror du behöver stöd av en professionell i detta. Det är jättetungt att bära på detta själv oavsett om man är ung eller gammal. Försök ta dig till skolan och prata med skolsyster eller skolkurator så kanske de kan hänvisa dig till någon som hanterar sånt här hos unga. 

Och säg åt dina vänner att du behöver deras stöd, att folks klämmande och kommentarer bara gör dig ledsen. 

Vad gäller ångesten så finns det så gott som inget som man kan fly ifrån. Spelar ingen roll om du äter eller inte äter så finns den där. Ångesten sitter i ditt huvud och du kan inte fly ditt huvud. Det finns däremot ångestdämpande man kan äta men de ger massa andra bieffekter istället vilket gör kämpandet ännu svårare.

Försök måla upp ditt ångestmonster på ett papper eller i huvudet och ge den ett töntigt namn. Eva-Åke eller nåt sånt. Sedan när den dyker upp säger du "Nädu Eva-Åke, du ska inte vinna över mig idag! Du bestämmer inte över mig och du ska inte förstöra min goda måltid för mig! Försvinn!"

Det låter jättefånigt, men det funkar. Detta rådet fick jag av min skolsyster och det funkar faktiskt. När man gör nåt skrämmande till nåt töntigt så är man inte lika rädd för den längre och kan få bättre kontroll. 

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-04-25 21:24 #6 av: Ledsentjej00

Tack, jag har berättat en hel del för min mamma och jag ska få komma till ätstörnings teamet på bup, men det är nästan en månad kvar. 

Ska prova det där med att säga till monstret, det låter lite konstigt men det känns ändå som om det kan funka. :)

Anmäl
2014-04-25 21:25 #7 av: Ledsentjej00

Hur ska jag sluta tänka på kalorierna, det känns egentligen ganska sjukt när man bara är 13 .. 

Anmäl
2014-04-25 21:30 #8 av: Cahira

#7 En vuxen människa ska äta ca 2000 kalorier om dan så du kan ju tillåta dig 2000 som en början kanske? Man behöver ju lite mer när man växer egentligen så 2000 låter som en bra början tills du kan komma på ätstörningsteamet. 

"Eva-Åke, håll käften, jag har inte ätit 2000 än!" Cool

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-04-25 21:50 #9 av: Ledsentjej00

Oj, det känns jätte mycket haha. Men sen så är jag typ rädd för att gå upp i vikt, vet inte varför.. Jag vet att jag måste men det känns väldigt skrämmande på något sätt. Om jag skulle äta "normalt" en dag skulle jag förmodligen känna OMG jag kommer bli jäääätte tjock nu.. fast så är det ju inte .. 

Anmäl
2014-04-25 21:55 #10 av: Cahira

#9 Du växer och håller på att mogna från barn till en kvinna så du kommer gå upp i vikt hur du än gör. Du vill ju inte vara vuxen och väga som ett barn heller. :) 

Du vill inte vara undernärd och du vill inte vara övernärd och övernärd händer inte på en dag, en vecka, en månad eller ens ett år. Speciellt då man växer. 

Du kommer gå upp till normalhull. Lite hull är fullt normalt och inte alls läskigt. :) När du kommer till din trivselvikt kommer du må fantastiskt bra! Bättre humör, bättre mående, bättre sömn, bättre allt! :) 

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-04-25 22:28 #11 av: Ledsentjej00

Ja, tack för hjälpen och motivationen ska verkligen försöka så gott jag kan. Glad

Anmäl
2014-04-26 03:22 #12 av: Cahira

#11 Hör av dig om du behöver prata av dig eller så. :) Och uppdatera gärna i tråden hur det går för dig! Om du behöver en hejaklack eller en kram. :) 

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-04-26 12:18 #13 av: Ledsentjej00

Tack så himla mycket. <3

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.