Annons:
Etikettbehandling
Läst 1493 ggr
MissFlisan
7/8/14, 6:29 PM

För er som kommit längre

När jag blev sjuk -06 och mina föräldrar tog kontakt med sjukvården eftersom jag inte åt och hade gått ner mkt i vikt. Så fick jag direkt diagnosen Anorexi.

Jag fick ett matschema på 3000 kcal om dagen för att gå upp i vikt, vilket var säkert 2 ggr så mkt som jag brukade äta om inte mer.

Mamma är väldigt hård när det kommer till att ta hand om mig och hon vill mig väl och ville att jag skulle bli frisk så fort som möjligt och sjukvården sa att de enda rätta var att jag skulle äta 3000 kcal med en gång från dag ett.

Min magsäck var ju såklart väldigt liten men mamma tvingade i mig att äta all maten eftersom sjukvården sa att hon skulle göra det. En hel sommar var jag hemma och bara åt och åt under tvång. Jag gick upp ca 10 kg på tre månader (jag är väldigt kort så för mig är det mkt) jag hade ont i magen av håll eftersom jag var så fruktansvärt mätt hela tiden, jag kunde knappt andas pga mättnaden.

Eftersom jag åt 3000 kcal om dagen så gick jag ju upp fort. Men huvudet hann inte med och inget var frivilligt utan allt var under tvång så jag vill alltså inte bli frisk själv och jag hann inte alls med…

Jag gick upp snabbt i vikt men jag blev inte alls frisk utan 8 år senare är jag fortfarande normal viktig men inte frisk…

Hur var det för er när ni skulle gå upp i vikt? Hur sa de på anorexi/enheten/avdelningen/dietisten att ni skulle göra?

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

Annons:
M A N I N A N
7/18/14, 11:55 AM
#1

Jag beundrar din mamma :-) Önskar att jag hade samma förmåga som hon när det gäller att stödja mitt barn i hennes ätande. Min dotter har visserligen andra svåra diagnoser som kräver heldygnsvård, men hade jag haft större inflytande över hennes ätande, skulle hon sluppit mycket lidande och tvångsinläggningar inom en många gånger ofungerande psykiatri.

Du har tur som har en mamma som din!! I alla fall när det gäller din  ätstörning :-)

SaaraE
7/19/14, 8:33 PM
#2

#1 Måste bara få flika in. Det är ju inte du som mamma som är otillräcklig. Du gör säkert ditt bästa! Bara som att du inser vad din dotter behöver för hjälp är ju det bästa du kan göra för henne! Hoppas hon får må bättre snart!

Sara - Sajtvärd för Ätstörningar ifokus

 

M A N I N A N
7/20/14, 11:00 AM
#3

Vad skönt det känns att läsa det du skrev #2 :) Tack!

MissFlisan
7/20/14, 8:35 PM
#4

#3 Jag håller med #2! Att tampas med och ta hand om ett barn med ÄS är inte lätt. Jag som person har svårt att säga nej om någon tvingar mig och hotar med saker som jag inte får göra om jag inte äter… Du gör säkert ett lika bra jobb som min mamma men jag och din dotter är säkert olika och våran sjukdom yttrar sig kanske på olika vis.

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

M A N I N A N
7/21/14, 8:56 AM
#5

#4 TACK!

Upp till toppen
Annons: