Annons:
Etikettövrigt
Läst 1681 ggr
SaaraE
2014-11-19 15:59

Vågar du berätta om ätstörningen?

Det är ju väldigt vanligt att man väljer att dölja sin ätstörning för andra. Till en början för att man vill vara ifred, man kanske skäms, vill gå ned i vikt ifred eller helt enkelt inte vet vem som man kan prata med. När steget är taget lite längre, när man väl försöker bli frisk (eller kanske försöker hitta motivationen) blir det ofta tvunget till att involvera andra i sin närhet.

Vågar du prata om din ätstörning? Hur gör du och med vem kan du vara ärlig?

Sara - Sajtvärd för Ätstörningar ifokus

 

Annons:
[Annellie]
2014-11-22 00:01
#1

Jag har alltid varit öppen om den för vissa, eftersom jag haft sjuka vänner också så har vi kunnat ventilera hos varandra.

Men har hållt min familj utanför det tills nu när jag är nästan frisk.. Min partner vet också om mina problem.. och har mest berättat det för att han inte ska säga något olämpligt eller så…

Det är väldigt skämmigt och känns inte som någon ska tro på mig, håller det oftast för mig själv för undvika frågor och dömande eller ''hon som är så tjock kan ju inte kört fingraran i halsen''

SaaraE
2014-11-22 19:07
#2

Det är så sorligt att det ska vara lättare för andra att acceptera ätstörning då någon rasar i vikt.

Min släckt kan prata om andra som svultit sig ned till en låg vikt. Att dom är så sjuka. Medan jag själv som kräks 1-3grr om dagen inte räknas som så sjuk eftersom att jag är normalviktig. Nån som känner igen sig i det?

Sara - Sajtvärd för Ätstörningar ifokus

 

Atropa
2014-11-27 09:13
#3

#2 det är därför jag inte vågat säga nåt till min familj, för jag inte känner mig "sjuk nog" eftersom jag med är normalviktig

josya
2015-01-09 17:35
#4

I början insåg jag inte att jag hade en ätstörning och tyckte inte om att min terapeut sa det till mig. Det tog mig några veckor innan jag insåg att hon hade rätt. Jag ville dock inte berätta för så många, bara de allra närmaste, var rädd att få någon stämpel tror jag. Några månader efter den nya insikten hade jag accepterat allt och vågade prata öppet om det, med nästan alla faktiskt. Jag bryr mig nu inte om vad andra tror och har att säga om det :)

Upp till toppen
Annons: