Övrigt psykiskt dåligt mående

Ätstörning och andra diagnoser

2015-04-29 19:36 #0 av: SaaraE

En ätstörning kommer sällan ensam men ändå kan jag ibland känna mig som ett hopplöst fall med alla diagnoser vid sidan av. Finns det fler med ett antal till diagnoser här?

Ibland undrar jag om man någonsin kommer ifrån allt detta. ..

Anmäl
2015-04-29 20:02 #1 av: crimson

Inte diagnoserad med någon ED, har däremot ADHD, djup depression(psykologer tror jag har borderline typ 2) och högfungerande autism liknande tillstånd, haha.

Ätstörningar och depression går nog hand i hand, eftersom det påverkar en negativt psykiskt(och fysiskt) när man har någon form av ätstörning. Jag är för tillfället i en period som är lite bättre än det brukar vara, vilket är otroligt skönt. Jag orkar träna med hundarna och fixa med odling osv...

Jag kommer alltid ha en udda relation till mat, men det går bättre hela tiden. Ibland trillar man ner igen, men så länge man fortsätter kämpa så har man inte förlorat.

Virtuella styrkekramar till er alla

Anmäl
2015-04-30 16:29 #2 av: SaaraE

Jag har också hund som jag tränar med. Han liksom räddar upp vardagen och kan vara något friskt jämfört med allt det andra.

Anmäl
2015-05-01 15:27 #3 av: crimson

Jo precis, djur är underbara. Bättre terapi får man leta efter.

Anmäl
2015-05-01 22:08 #4 av: cattastroph

Adhd, PMDS, hetsätningsstörning
Har varit såååå bra i min ätstörning sen jag fick adhd medicin... Men nu börjar det balla åt skogen igen :-( ja känns hopplöst. Trodde att jag fattat hur jag funkar men nej. :-(

Anmäl
2015-05-02 21:55 #5 av: dansafastingenser

Ana, mia, depression.

Anmäl
2015-05-05 20:46 #6 av: Jessi90

Ätstörning, depression, ångest, självskadebeteende som psykiska, sen fibromyalgi och ME som fysiska diagnoser, som även de bidrar till dåligt mående. Som några av er skrivit innan om djur, så är de fantastiska! Jag har en katt som jag omhändertog efter fyra års vanvårdnad och han är mitt allt! Min lilla terapikatt Glad

Anmäl
2015-05-06 13:39 #7 av: SaaraE

Om man nu vill bli frisk. I vilken ände skulle ni börja?

Anmäl
2015-05-06 15:28 #8 av: crimson

Jag tror inte man kan bli helt "frisk" från sina ätstörningar. Det kommer alltid finnas där, men man lär sig förhålla sig till den. Oftast blir det ju så att om något av problemen blir lite bättre så blir det en uppåt spiral istället för neråt. Jag går nu på 300mg venlafaxin och har börjat trappa upp lamectal för mina mood-swings, vilket har gjort så min adhd är lite lättare att hantera, vilket i sin tur har gjort det lite lättare för mig att ha en normalare kosthållning....

Har även märkt att det har blivit lättare för mig att äta sen jag blev vegan för ca 8 månader sen, eftersom man slipper ångesten av att veta att någon var tvungen att dö för att jag skulle ha min mat.... Men det är ju personligt.

Anmäl
2015-05-06 16:55 #9 av: SaaraE

Haha ja det är verkligen personligt. Skulle aldrig klara mig utan kött, det är det jag är minst obekväm med att äta!

Men det jag menade var att det är svårt och veta vilken ände man ska börja med vid en fler problematik. Jag hamnar lätt i att jag byter ut mina destruktiva beteende mot något annat om någon kommer in och försöker rota i det hela..

Anmäl
2015-05-18 10:40 #10 av: Sommarek

#9, jag förstår vad du menar. I mitt fall hänger det ihop (social fobi, ångest/depression och BED) - det ena leder liksom till det andra. Ibland kännas det lite som att A inte kan botas utan B, men B kan inte botas utan C som inte kan botas utan A, och så rullar det på. Däremot så verkar det som att många "diagnoser" bottnar i samma problem, så det gäller nog att gräva ner till roten av problemet för att kunna börja nysta i trådarna.   ;)

Anmäl
2015-05-18 23:27 #11 av: SaaraE

Det där var en bra tanke. Att rota bland problemets start och inte själva symtomen på problemen. Tänkvärt!

Anmäl
2015-05-19 08:25 #12 av: Sommarek

#11 Tack ska du ha.   Glad

Anmäl
2015-06-07 18:52 #13 av: Atropa

Depression, ångest, och ätstörning. Först tror jag att man får reda ut sitt liv och leta efter problemet där allt började. När började jag bli petig med maten? När fick jag ångestattack första gången och varför? Det jag kommit fram till efter två års terapi är att jag var en osäker tonåring och thats it. Kan min kropp och själ gå vidare nu för jag orkar inte mer haha :'D

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.