Annons:
Etikettjag-behöver-råd
Läst 1243 ggr
necessity
2016-06-11 17:22

Pojkvän försvårar

Hej!

Jag har haft bulimi i varierande grad under flertalet år. Relativt nyligen valde jag att berätta för min pojkvän hur det ligger till och varför jag ibland kan reagera som jag gör pga maten. 

Jag har bett honom om hjälp och berättat specifikt vad jag önskar från honom och vad jag behöver stöd med. Bland annat har jag bett honom att inte köpa hem godis eller skitmat när jag är hemma. Har även bett om att han kanske kan försöka få mig på andra tankar om jag tjatar om godis eller att han "står emot" skitmat när jag själv inte kan göra det. Småsaker som gör stor skillnad.

Problemet - han anser inte att han ska behöva offra sina vanor eller undvika sitt sug bara för att jag har de här problemen. Klämmer ur sig kommentarer som "Jaha, så du menar att jag aldrig mer kommer få äta godis igen. Det kommer inte hända". Då har jag förklarat att han får äta så mycket godis och pizza han vill, men gärna inte när jag är med. Han tycker fortfarande att jag är sjukt orättvis mot honom, medan jag menar att det här är nåt jag kämpar med dagligen och verkligen behöver hans stöd i.

Vi bodde ihop tidigare, ca ett halvår, men nu har jag flyttat till en annan stad. Bor just nu med en kompis, där det funkat väldigt bra då mina ätstörningsproblem minskat lite. Min kompis är väldigt vettig, är aktiv och äter hälsosam mat på ett sunt sätt. Hon vet dock inte om min ätstörning, men det är en annan femma. Så, det har gjort mig gott att bo med henne och jag VET därför att det gör stor skillnad för mig att den andra personen har bra, nyttiga vanor.

 Nu kommer jag flytta tillbaka till min gamla stad, där jag kommer flytta ihop med killen igen. Det finns en möjlighet att jag kan flytta till egen lägenhet, men då vi är tillsammans kommer vi självklart umgås mycket ändå. 

Han vet att jag mår väldigt dåligt över detta. Han har varit väldigt stöttande gällande andra problem jag haft, men det här verkar han inte bry sig om (fast det är mitt problem jag tycker är allra jobbigast). Vill inte behöva se godis, chips och snabbmat hemma.

Hur får jag honom att fatta? Hjälp?

Annons:
Agafia
2016-06-11 17:38
#1

Låter som om du skulle må bäst av att bo i en egen lägenhet , då kan du välja när och om du vill umgås med din pojkvän . Kommer han hem till dig får det bli utan godis osv. Tycker nog att han kan stötta dig i att må bättre , låter omoget .

punkmusic
2016-07-04 22:27
#2

Håller med 1 det låter omoget men tror inte att han själv ser det, jag tror mer att han inte inser problemet och hur allvarligt det är. Du verkar ha förklarat på ett otroligt bra sätt och sagt hur just du vill att han ska hjälpa till som är ett mycket svårt men ett kraftfullt sätt att försöka få personen i fråga att hjälpa till lättare. 

Han har alltså inte sett dig utföra några handlingar?
Jag har anorexia och det blir mer påtagligt när man bor med någon då det inte går att dölja på samma sätt. Det blir en annan förståelse. KAn du försöka med förståelse i handling på något vis? Nu säger jag inte att du ska kasta upp maten men på något annat vis?

necessity
2016-07-05 23:42
#3

#2 Förmodligen, men vet att han vill mitt bästa liksom. Han har sett och varit med flera gånger när jag käkat stora, stora mängder mat och sen godis och andra grejer efter det. Mängder som ligger utanför det normala, by far. Har försökt att uppmuntra honom de få gånger han nämnt att jag förmodligen kommer ångra mig imorgon (om jag köper och käkar massa skit). Säger alltid att jag uppskattar att han säger det och att det hjälper. Han har nog inte fattat när jag spytt och sånt, det är jag väldigt diskret med. Däremot har han hört att jag får ångest av maten och att jag inte skulle ätit si eller så. Jag kan vara väldigt kritisk som person, så förstår om han inte pallar hjälpa eller ens försöker när han ändå känner att det inte ger något. Vilket det gör, men det är svårt att få honom att förstå det. Han kanske har tröttnat på min skit och alla problem, vad vet jag. Hur kan man visa det mer i handling? Har verkligen ingen aning :/

punkmusic
2016-07-06 06:00
#4

#3 Jätte svårt att jag ska komma med konkreta tips när min ätstörning låg åt andra hållet men jag tycker att han borde inse efter vad du berättar, jag är med kritisk men det är många som är det och vi förtjänar inte sämre för det. Han kanske helt enkelt inte vet hur även fast att du sagt till för att han är rädd, män vet du ;) :/

Neihna
2016-07-11 17:27
#5

Jag tror att många utomstående har svårt att sätta sig in i hur pass allvarlig en ätstörning är och hur en person med ätstörningar mår. Det är ju trots allt ett sjukdomstillstånd som inte alltid syns på utsidan, vilket gör det svårare för andra att förstå. Så mycket ligger ju även dolt. Först av allt tycker jag att det är oerhört starkt av dig att ha berättat för honom, men jag tänker mig också att det vore bra om han fick information på annat håll. Jag tror att Frisk&Fri har information/stöd som vänder sig till anhöriga, annars kanske man kan vända sig till sjukvården.

För att kunna bygga en förståelse kring psykisk ohälsa behövs kunskap. Att unga tjejer idag mår dåligt över sina kroppar och har svårigheter med maten är ju ganska vanligt och säkert något många pojkvänner kan relatera till. Men när det sitter djupare än så, så behöver framför allt familj och nära förstå hur en ätstörning yttrar sig och hur det påverkar den drabbade. Först då tror jag att det är lättare för din kille att se vad han kan göra för att stötta dig bättre.

Upp till toppen
Annons: