Reflexkräkningar
Hej på er!
Jag har nu varit bulimiker i 3,5 år. Jag har vissa perioder när jag inte skadar min kropp alls, men så fort stressen och ångesten kommer så är ätstörningen där.
Jag är orolig över hur min kropp mår för tillfället och vill gärna höra med er om min kropps signaler är en effekt av min bulimi, eller om det kan vara annat.
Som jag nämnt tidigare så har min bulimi varit periodvis. För tillfället är den hyfsat under kontroll och har varit under en lång tid. Dock har jag på senaste fått problem med mensen, järnbrist, kramp i revbenen och problem med magen. En annan sak som också har dykt upp är reflexkräkningar efter "större måltider" (middag). Jag mår illa automatiskt och klöks. Detta gör att jag känner att jag måste spy upp maten då det ibland sker i sociala sammanhang eller så är illamåendet helt enkelt så illa att jag inte orkar göra något annat än att ligga sängen.
Är det här symptomer som fler bulimiker har? Och vad kan man i sådana fall göra åt det? Jag är i en läkande process och väldigt nära att bli friskförklarad, så är det inte konstigt att dessa symptomen kommer nu? Jag skulle verkligen uppskatta svar och råd, då jag börjar bli orolig.
Tack på förhand!
Jag upplever detsamma i perioder om jag äter en väldigt stor portion och framförallt om det är mycket kolhydrater eller onyttig mat (friterat, mycket fett och kolhydrater i kombo osv). Jag tror att det beror på att när jag hetsäter och kräker medvetet så är det alltid på just sådan mat eller socker och att kroppen "lärt" sig att blir jag mätt på sådant så "ska" kroppen göra sig av med det. Eller att man också får känsligare mage och helt enkelt blir känsligare för vissa saker än förut. Vet inte om det medicinsk är en förklaring men det är mina egna tankar och analyseringar. Äter jag en för stor middag av tex kött med grönsaker blir jag bara mätt och ev illamående pga mättnadskänslan men inte mer, men är det däremot på ex pasta och ostsås så kommer kräkningarna som ett brev på posten. Svårt att säga om det beror på min bulimi eller finns andra förklaringar, men jag har som sagt misstankar om att kroppen lärt sig att vissa saker "ska" kräkas upp oavsett om jag vill eller inte.
Jag har också blivit mycket bättre från min ätstörning och det är inte fören nu dessa problemet kommit. Jag misstänker att det har med att kroppen tar mycket längre tid på sig att läka eller programmera om än man ibland tror. Jag tänker ofta att "nu äter jag ju bra så då mår väl kroppen bra nu" men så enkelt är det ju inte, särskilt inte om man haft sin ätstörning i en längre tid.
Men du nämner även andra problem med kroppen du har haft på senare tid. Har du fått hjälp med det? Det kan ju faktiskt ha ett samband med det och bör då kollas upp en extra gång. Har du tex fått hjälp med din järnbrist av tabletter så kan det orsaka illamående, problem med magen osv.
Hej Zadeira! (ber om ursäkt för sent svar)
Mycket av det du säger stämmer in på mig med och jag tror du har rätt. Det tar lång tid att bryta ner kroppen på det vis jag har gjort det, så självklart kommer det ta långt tid att bygga upp den igen. Behövde nog bli påmind om den saken. Jag har nyligen kollat upp allt igen och väntar på resultaten. Jag har ätit järntabletter i två månader nu kanske och jag mår mycket bättre!
Jag ville mestadels bara skriva tack för att du svara! Ditt meddelande hjälpte mig så mycket, då jag kände mig väldigt vilsen och ensam. Så tack igen!