Övrigt

försökte ta mitt liv, ätstörning,

2017-10-16 16:37 #0 av: shia

Hade någon imorse berättat för mig hur denna dag skulle bli hade jag inte alls trott den. Dagen började med att jag stekte pannkakor, (tänkte käka under vår matprotest) och cyklade till skolan. där och då var tanken fortfarande en tanke och hade ingen plan på att göra den verklig. Under idrottslektionen som var den lektion vi hade på morgonen, så tänkte jag allt mer och började bli rädd. När vi gick ut från gympasalen sa jag att jag var tvungen cykla hem tvärt å hämta min matlåda, att jag endast tagit med kylbag. 

Cyklade mot bron 10 min från skolan, stannade längs vägen och skrev brevet. Cyklade upp på bron å  mitt på den parkerade jag cykeln. Jag grät, slog mig själv, skakade, var livrädd. Jag klev över räcket, och skakade av rädsla när jag stirrade ner i vattnet. Jag skickade ett sms till min bästa kompis i skolan. Jag skrev och bad om förlåtselse för det jag skulle göra. Det kändes som en evighet de 20 s det tog innan hon svarade va och ett frågetecken. Skrev då förlåt, kort därefter snälla kom. -vi är på skolan vart är du? bron, kort därefter jag vill inte göra något dumt snälla kom. Hon skrev då att jag skulle ta det lugnt att de var påväg. Hon skrev sen saker bara för att hålla mig kvar tror jag, hon fråga vart på bron, över vattnet, osv. en äldre kvinna körde sakta å frågade något, svängde in på min sida(motsatta väg) å gick ut och krama mig, bad mig gå över å småpratade. Sen kom min kompis, fritidsledaren samt skolkuratorn. 

Fritidsledaren körde å tvärbromsa å var först ut å sprang å höll om mig å krama mig medans jag skakade å grät. 112 ringde mig i den vevan 4-5 ggr men svara ej då det stod 08112 (tänkte ej på att det stod 112) trodde de var ngt utländskt:P

kuratorn ringde samtidigt till min mamma å sa att allt var lugnt, att en äldre kvinna stoppat mig osv. De tog hennes tel nummer ifall någon skulle vilja ha det. sen for hon å vi for tbx till skolan.. MIn kompis såg vettskrämd ut. 

på skolan väntade mamma å pappa å vi for tillsammans med kuratorn till BUP där vi fått akuttid, å ja. Var tillbaka på skolan 3 tim senare(ville promt tillbaka) 

kom in mitt på fysiken vilket var pisamt men läraren hade fått veta så det var chill. Hade sist på dagen Idrott igen (på ev)men klara inte att vara med, var rätt så trött efter alla tårar. Hjälpte till att bygga sarg då idrottsläraren kom. Han kolla på mig skitlänge med sorg i blicken typ å fråga inte ens vrf jag inte bytt om eller inte var med. Han var jäkligt "medkänslig" om man säg så. 

sen hämta pappa mig(får inte fara till skolan fram å tbx själv) å nu sitt jag å skriv detta. Lärarna har ringt hem till alla å berättat om att jag försökt ta livet av mig fick jag veta nu av en som fråga hur det var. Så ja känns ju lite pinsamt.

Är tacksam att den där äldre damen hindrade mig. Allt jag vet om henne är att hennes man dog i cancer för 6 må sedan. å att hon varit rektor på skola. 

Jag förstår nu hur illa det kunnat gått, å skakar lite än. Var 20 cm från att inte leva. tänker så mkt nu på hur nära det var, jag vill inte dö innerst inne, jag vill bara få slut på all tänkande kring mat. Försökt bli frisk så mkt...

Har tid på BUP igen på Fredag så ja. Hoppas ni haft en bra dag!

Anmäl
2017-10-16 16:39 #1 av: [KatarinePierce]

Hjärta

Hjärta Ett hej kan göra så mycket Hjärta

Anmäl
2017-10-16 17:05 #2 av: shia

jag ber er, alla som mår dåligt, vill ta sitt liv eller watever, ta inte ditt liv. ALLA bryr sig om dig...

Anmäl
2017-10-16 17:40 #3 av: _Fisken

Det kan jag intyga..... 

Sök rätt på tanten. jag tror hon skulle uppskatta att du hörde av dig.

Anmäl
2017-10-16 17:53 #4 av: shia

någon tog hennes telefonnr så tror mamma/pappa fått det. Kanske hör av mig till henne om ett tag. Hon tog emot mig och kramade om mig och jag grät i hennes famn. hon sa att hon skulle tänka på mig, är det jag minns.  

tänk om hon inte kommit, eller om min kompis inte kommit lika fort... 

Anmäl
2017-10-16 18:02 #5 av: _Fisken

Du o hon kanske kan betyda mkt för varandra framöver. Det är bra med en äldre "neutral" att prata med. 

Anmäl
2017-10-16 19:01 #6 av: shia

mm...

Jag förstår inte hur dagen kunde bli såhär, varför jag inte kunde hindra mig att försöka, varför jag var tvungen gå över räcket. 

Jag känner inte igen mig själv

Anmäl
2017-10-16 19:18 #7 av: _Fisken

Ibland verkar unga människor få "mental hicka".  Gör tokiga saker utan kontroll. Kanske en form av mental växtvärk? Du får ta lärdom av det som skett och känna igen signalerna och ha en plan för hur du ska göra om du hamnar där igen.
 (Jag yttrar mig generellt i form av lekman/förälder. )

Anmäl
2017-10-16 20:34 #8 av: shia

mm...

Jag förstår inte hur jag kunde känna att ingen skulle bry sig om mig osv... 

Anmäl
2017-10-16 20:43 #9 av: _Fisken

Du blev en erfarenhet rikare som kunde gått riktigt illa men du klarade dig tack vare...  

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.