Ätstörningar?
Hej.
Jag vet inte riktigt men jag tror att jag har ätstörningar..
Mina föräldrar säger att jag har det. Jag brukar må lite illa efter maten. Jag äter inte så mycket för att jag är rädd för att må illa (har fobi för det) speciellt om jag ska åka bil (blir lätt åksjuk)
Det är inte så att jag vill gå ner i vikt eller så, utan tvärt om.
När jag gick i trean (då var jag typ 9-10 år ungefär) så vägde jag ca 25-26 kg. Väldigt lite. Jag blev ofta mobbad då och ända upp till klass 5. För att jag var så smal.
Min mamma säger att hon önskar att hon hade min kropp så hon kunde bära andra kläder osv.
Min ena syster säger också att jag har jätte fin kropp o så.Men jag mår väldigt dåligt när personer säger så. Jag tycker inte om min kropp för jag känner mig väldigt smal.
Mina överarmar är tex mindre än mina underarmar och mina fingrar är lite beniga. Jag tycker om min kropp som den är o så men jag skulle vilja vara lite "tjockare". Just nu väger jag ca 40-42 kg och jag fyller 14 i sommar. Jag är typ 155-160 cm lång. Jag har gjort lite test på internet med BMI vilket visar att jag är lite underviktig.
Jag tycker heller inte om min rygg, vilket är det största problemet just nu. Att mellan skulderbladen är det som ett hål (vet inte om det är pågrund av min vikt eller om det är genetiskt) Men jag tycker det inte är fint. Typ alla andra har en platt rygg men jag har som ett hål emellan.
Vill ej bära linnen eller klänningar med öppen rygg för jag tycker inte att det är fint plus att jag vill inte att folk ska kommentera om min kropp.
Är väldigt kräsen när det kommer till mat. Det ända slags köttet jag äter är köttfärs. Blir enkelt äcklad av om det skulle ligga hår i maten. Jag gillar inte när det kommer sådana där "gummi" bitar eller brosk eller vad det heter i min mun. Det blir jag också äcklad av.
Jag äter knappt av skolans mat då jag inte tycker att det ser gott ut eller är gott.
/ Lilsan :>
Någon typ av ätstörning kan det kanske kallas. Det finns annat än anorexi och bulimi. Det finns t ex selektiv ätstörning, vilket handlar mer om konsistens och utseende, tror jag.
Det som jag tycker är oroande är ditt illamående. Det bör utredas om det beror på något fel i matsmältningsapparaten.
Sen kan jag berätta att jag som barn och ung också hade svårt att äta och var väldigt smal. Jag blev retad för att jag hade ben som stickor och revben som stack ut. Det var inte mycket mat jag tyckte om.
Det ändrades när jag började laga mat själv. Dels för att jag hade mer kontroll över vad jag åt. Jag kunde också välja kryddning själv. Och jag tror mina smaklökar utvecklades då.
Jag åt nästan aldrig mat i skolan, och problemet blev att när jag var hungrig så åt jag sånt jag kunde få tag på, vilket ofta blev att gå till kiosken och köpa godis. Det gjorde att jag blev sockerberoende och tyckte ännu mindre om riktig mat.
Jag tycker du skall prata med skolsköterskan om ditt illamående och reda ut om det är psykiskt eller har medicinska orsaker.
Kanske kan du också vara med lite i matlagningen hemma och lukta och smaka försiktigt på olika ingredienser.
Din kropp är i en känslig ålder då det händer mycket, många hormoner skall samspela. Det är viktigt att du äter allsidigt och ordentligt.
För att få mer muskler är det styrketräning som gäller. Det behöver inte vara på gym och inget märkvärdigt. Se bara till att använda dina muskler. Du kan googla om det.
Jag väger 35 kilo, är 154, men jag mår bra så jag bryr mig inte så mycket 🙂