Vilken behandling har fungerat bäst på er ätstörning?
Jag är en kvinna i 30 års åldern, haft olika typer av ätstörningar större delen av mitt liv.
Både anorexia, hetsätning och uns.
Nu senast atypisk anorexia nervosa, med gräns till anorexi igen pga undervikt.
Gått i flertalet behandlingar, mycket dagvårdsbehandlingar, men alltid hoppat av då jag känt mig sjukare.
Vad har ni fått för behandlingar och vad har hjälpt er?
Jag har insett och tror mycket på medmänsklighet och att ha ett team runt sig med läkare, dietist och behandlare, för att få så bra stöd som möjligt.
I min senaste dagvårdsbehandling i Stockholm gick allt ut på eget ansvar, och trots att jag mådde extremt dåligt och tappade snabbt i vikt så fick jag ingen direkt läkarkontakt, det togs prover en enda gång.
Vilket jag upplevde som otryggt och oseriöst, medan andra menar att eget ansvar och vägledning är det enda som fungerar, oavsett hur dåligt skick man är i (om man inte är döende)
En sak att tänka på är ju att du kommer att känna dig sjukare/sämre under en del av behandlingen. Det spelar ingen roll vilken behandling man går eller trivs bäst med, det kommer i perioder kännas som att allt är mycket värre eftersom man jobbar med allt det där jobbiga som sjukdomen är ett symtom på. Det är ju så sjukdomen funkar och det är så den behåller sitt grepp.
Det är precis som missbruk och beroende-sjukdomar. Ätstörningar är ju en form av beroende-störning kan man säga. När man slutar eller försöker bryta mönstret kommer det stundtals kännas tusen gånger värre och vara riktigt vidrigt. Både psykiskt och fysiskt kommer kropp och hjärna göra allt för att du ska återgå till sjukdomen. När man jobbar med psykisk och fysisk ohälsa är det verkligen inte så att det blir lättare var dag, utan det kommer svackor där allt känns sjukt mycket värre. Det är ju just för att man jobbar med det som utlöser problemet och tvingas ta tag i saker man inte vill kännas vid riktigt.
Med det sagt så är det klart att olika behandlingar passar en bättre eller sämre. Jag har ingen koll på utbud osv i Stockholm. Finns det typ behandlinghem där man bor dygnet runt så kanske det hade varit något bara för att ge dig konstant stöd och hjälp dygnet runt, om du upplever att enbart dagvård inte räcker till. Sen är det såklart som du säger vilket team man har runt sig som påverkar, där måste det ju också kännas rätt. Som sagt har jag ingen koll alls på utbudet av vård och behandling i Stockholm.
Dagvård i grupp är den formen av behandling som har funkat bäst för mig både på min ätstörning (anorexia som övergick till hetsätning), min Borderline samt för att bryta mitt tablettmissbruk (olika behandlingar vid olika tidpunkter i livet). Jag trivs med upplägget att gå dit, göra det som krävs under de timmarna och sen komma hem till mitt eget, kunna smälta dagen och liksom bearbeta dagen hemma ensam i min tystnad och trygghet.
För andra krävs det 24 timmars övervakning för att de ska känna sig trygga och kunna släppa taget om sin sjukdom. Det enda som du verkligen bör ta med dig till nästa behandling du provar är att ge det den tiden det är planerat. Är det 8 veckor så ge det alla 8 veckorna, även om du upplever att du blir sämre. Ingens rehabilitering går spikrakt och tyvärr måste man ha tilltro på att det är sagt då tex 8 veckor för att de har vetenskapligt testat att det är vad som krävs för att ta dig ur den onda spiralen.
Starta ny diskussion